Studiemedel från CSN täcker grunden, men många studenter missar att det utöver lånet och bidraget finns tusentals stiftelser och fonder som delar ut stipendier varje år. Pengarna ligger ofta oansökta, helt enkelt för att studenten inte vet var de finns. Den här guiden ger dig en bred överblick över var studentstipendier delas ut, från lärosätenas egna fonder till fristående stiftelser, nationer och fackförbund, och hur urvalet brukar gå till. När du vet var du ska leta och vad du är behörig att söka, kan du i lugn och ro gå vidare till våra mer praktiska guider om hur du ansöker om stipendium och hur du skriver en vinnande ansökan.
Tre vanliga kategorier av studentstipendier
Innan du börjar leta är det bra att veta vilken typ av stipendium du faktiskt kan få. Studentstipendier delas grovt in i tre grupper, och samma stiftelse kan kombinera flera krav.
- Meritbaserade stipendier. Delas ut efter studieresultat, en framstående uppsats eller ett examensarbete. Här väger betyg och rekommendationer tungt.
- Behovsprövade stipendier. Riktar sig till studenter med begränsad ekonomi, ibland kopplat till var du kommer ifrån eller din familjs förhållanden.
- Ämnes- eller ändamålsspecifika stipendier. Söks för ett bestämt syfte, till exempel en utbytestermin, en språkkurs, fältstudier utomlands eller forskning inom ett visst ämne.
Var hittar du stipendier? Sex källor att gå igenom
1. Ditt eget lärosätes stipendiekansli
Det allra första du bör göra är att vända dig till ditt eget universitet eller din egen högskola. De flesta lärosäten förvaltar hundratals stiftelser som donerats av tidigare studenter, professorer och företag. Stipendierna är ofta smala, till exempel riktade till studenter inom ett visst ämne, från ett visst landskap eller med en viss bakgrund, vilket gör konkurrensen mindre än man tror. Lärosätena annonserar sina ansökningsperioder på sina egna sidor, oftast en gång per termin.
2. Studentnationerna
På de äldre lärosätena finns studentnationer som förvaltar egna stipendiefonder för sina medlemmar. Vid Lunds universitet delas universitets- och nationsstipendier ut varje termin, och nationsstipendierna kan sökas av både studenter på grundnivå och forskarstuderande. Är du medlem i en nation lönar det sig att kolla nationens egen anslagstavla, eftersom dessa stipendier ofta har färre sökande.
3. Fristående stiftelser och fonder
Utöver lärosätenas egna fonder finns ett stort antal fristående stiftelser som riktar sig till studerande. Den bästa ingången till dessa är Länsstyrelsernas stiftelsedatabas, som samlar i princip alla registrerade allmänna stiftelser i landet. Du kan söka fritt och filtrera på ändamål, till exempel utbildning eller undervisning. Tänk på att databasen visar stiftelsens ändamål och styrelse, men inte alltid hur du ansöker. Vi har en separat guide till Länsstyrelsens stiftelsedatabas som visar hur du söker effektivt och tolkar träffarna.
4. Fackförbund och studentkårer
Är du medlem i ett fackförbund kopplat till din utbildning, eller i en studentkår, kan det finnas medlemsstipendier att söka. Dessa är ofta knutna till uppsatser, examensarbeten eller praktik inom förbundets område. Logga in på förbundets medlemssidor eller fråga kåren vad som gäller.
5. Stipendier för studier utomlands
Vill du läsa en del av utbildningen utomlands finns särskilda stöd. Inom EU ger Erasmus+ ett mobilitetsstipendium till den som åker på utbyte, och programmet administreras av ditt lärosäte. För fältstudier i låg- och medelinkomstländer finns Minor Field Studies, som flera lärosäten förmedlar till sina studenter. För studier i Nordamerika är Sverige-Amerika Stiftelsen en känd aktör som delar ut stipendier till studenter och forskare.
6. Gymnasienivå
Studentstipendier är inte bara för högskolan. Även gymnasieelever kan söka, framför allt behovsprövade studiestipendier från regionala stiftelser. Sök i Länsstyrelsernas databas på ändamål som rör utbildning av ungdomar i ett visst län. Många av dessa fonder är lokala och har få sökande, så det kan vara värt mödan även för mindre belopp som täcker kurslitteratur eller en studieresa.
Exempel: så ser stipendiesidorna ut på några större lärosäten
Eftersom varje lärosäte sköter sina egna stipendier är det lättast att förstå systemet genom konkreta exempel. Utbud, belopp och ansökningsperioder ändras varje år, så använd länkarna nedan som ingång och läs alltid de aktuella villkoren direkt på källan.
| Lärosäte | Vad som erbjuds | Officiell ingång |
|---|---|---|
| Lunds universitet | Universitets- och nationsstipendier som utlyses varje termin, fördelade efter merit respektive nationstillhörighet. | Stipendier för dig som är student |
| Uppsala universitet | Stipendier ur universitetets egna stiftelser samt resestipendier, samlade på en central studentekonomisida. | Stipendier vid Uppsala universitet |
| Stockholms universitet | Donationsstipendier ur universitetets stiftelser, rese- och utbytesstipendier, samt fakultetsvisa fonder. | Stipendier vid Stockholms universitet |
| Chalmers | Donationsstipendier förvaltade av Chalmersstiftelsen för bland annat masterstudenter, samt särskilda fonder för utbytesstudenter. | Stipendier för studenter |
Hur går urvalet till?
Hur en stiftelse väljer mottagare beror helt på dess stadgar, men några mönster återkommer. Meritbaserade stipendier avgörs av betyg, uppsatskvalitet och ibland rekommendationsbrev. Behovsprövade stipendier kräver att du visar din ekonomiska situation. Ämnesspecifika stipendier väger in hur väl ditt projekt eller din inriktning matchar stiftelsens ändamål. För många universitetsstipendier sker hela hanteringen i lärosätets ansökningsportal, och beslut meddelas där utan separat utskick. Läs därför noga vad som efterfrågas innan deadline, eftersom en formellt ofullständig ansökan ofta sorteras bort direkt.
Är studentstipendier skattefria?
För de flesta studenter är svaret ja. Enligt 8 kap. 5 § inkomstskattelagen är ett stipendium som är avsett för mottagarens utbildning skattefritt, och det gäller oavsett om det betalas ut som en engångssumma eller löpande. Du behöver alltså normalt inte ta upp ett rent utbildningsstipendium i din deklaration. Skatteverket beskriver reglerna mer i detalj. Tänk på att ett stipendium kan bli skattepliktigt om det i praktiken är ersättning för ett arbete du utfört åt utgivaren, eller om det betalas ut periodiskt för något annat ändamål än utbildning. Är du osäker på hur ett visst stipendium ska bedömas, kontrollera alltid med Skatteverket innan du deklarerar.
Så kommer du igång
- Börja brett. Gå igenom ditt eget lärosätes stipendiesida och, om du är nationsmedlem, nationens fonder.
- Sök sedan i Länsstyrelsernas stiftelsedatabas på ändamål och ort som passar dig.
- Notera ansökningsperioderna i kalendern. Många universitetsstipendier öppnar bara en gång per termin.
- Förbered ett underlag du kan återanvända: betygsutdrag, en kort projektbeskrivning och minst ett rekommendationsbrev.
- När du hittat en fond att söka, läs vår guide om hur du skriver en vinnande stiftelseansökan innan du skickar in.
Utbud, belopp och ansökningstider för stipendier varierar och ändras löpande. Kontrollera alltid de aktuella villkoren direkt hos respektive lärosäte eller stiftelse innan du ansöker.